Lyckan är inte målet, utan resan dit
Ännu en vecka har gått och tiden bara flyger iväg. Det har varit en trevlig och lugn helg. I lördags hade vi våra vänner här på middag och det var super trevligt och mysigt. Söndagen var jag hemma hela dagen, kände inte alls för att gå ut i regnet. Tänkte gå ut och springa men det var inget trevligt väder. Istället så har jag umgåtts med familjen och pysslat hemma. Jag har också en del nya projekt som jag jobbar med, så har mycket att tänka på just nu. Det är både kul och spännande så vi får se hur det utvecklar sig.
Jag har tänkt och reflekterat på det här med människans vilja att uppnå ett mål för att vara lycklig. Många tänker såhär; bara om jag köper ett fint hus, eller en lyxbil eller få massa pengar, om jag gifter mig, får barn mm så blir jag lycklig längre fram. Men vi blir aldrig riktigt färdiga. Vi tänker helt enkelt bara på målet och inte resan dit. Men ett sådant resonemang innebär egentligen att man mer eller mindre skjuter upp sin lycka. Livet är ju fullt av förändringar och är aldrig 100% fullkomligt. Så varför väntar man på att bli lycklig och tillfreds med livet? För de flesta verkar lycka vara något ouppnåeligt mål och det i sin tur kan orsaka mer stress och ångest. Livet blir ju inte alltid exakt som man har tänkt sig och det kan ibland vara svårt att acceptera för att man gärna vill ha kontroll vilket är omöjligt.
Så gå inte och vänta på att hitta lyckan i slutet av vägen. För att dit kommer man egentligen aldrig. Vill man ens det? För att i slutet av vägen betyder också att man är i slutet av livet, och dit vill man ju inte komma nu. Så lyckan är inte att nå sitt mål, lyckan är att vara på väg. Ta vara på livet och lev nu.